Nyheter från Sverige:

Idag kom ett SMS från Jeanett på Vita Huset: "Det går superbra, de verkar trivas".
Hurra! Just i det läget måste det vara riktigt bra att vara två.
Nemi fortsätter med sina varannandagsbad för att pälsen ska uppföra sig. Jag minns inte hur länge Zelda behövda täta bad för att inte tova, hon hade det i alla fall betydligt svårare än Nemi. Nu vet jag att det gäller att förebygga, så det inte blir något trasslande med illasinnade hårklumpar. Med Zelda låg jag länge steget efter i ställer för steget före, vilket blev rätt plågsamt för oss båda.

Hundfri dag igår...

I Addis Abeba är hundarna ständigt närvarande. De travar runt på gatorna på kvällen, dåsar i skuggan mitt på dagen, och deras skall är en nattlig påminnelse om att de vaktar och lever sina liv runtom. Här i Nairobi är det märkligt hundfritt - jag har varken sett eller hört en hund sedan jag kom hit.
Dagens bild får bli två gathundar från Addis Abeba...

Tankar på hundar...

Nästan hela gårdagen satt jag på flyget. Jag tänkte på hundarna när jag läste en tidningsartikel om ny forskning som visade att det är smärtlindrande att titta på ett foto av någon man tycker om. Jag tänkte på dem när det serverades en kall kycklingsallad - i vanliga fall hade jag tagit med kycklingbitarna hem och använt dem som träningsgodis. Jag tänkte på dem när jag talade med den trevliga kvinnan som satt bredvid - hon hade också börjat frilansa inom sitt område - vi diskuterade mindfulness för hundar och deras människor (mitt projekt), och hjärt-lungräddning (hennes). Jag tänkte på hundarna när jag somnade, undrar vad de tycker om livet på pensionat, och när jag vaknade - en morgon utan viftande svansar är litet ofullständig.
Bild: minns ni hur liten Nemi var i somras?

Liten paus...

Idag har hundarna flyttat in i Vita Huset i Rosersberg, ett hundpensionat som varit varmt rekommenderat. Jag reser bort, och kära Maria, Zeldas uppfödare som brukar öppna sitt hem, är tyvärr sjuk.
Så nu ska Zelda och Nemi få vila litet från träning och storstad (bra timing, stadens gator är saltade igen vilket ger ömma tassar). De kommer att umgås med andra småhundar, vara ute på förmiddagarna (tills det blir för kallt vilket kommer att ta fyra minuter för Zelda och en timme för Nemi.
Kanske fortsätter bloggen ur minnet, det kanske blir mitt sätt att ändå umgås med mina roliga och vackra små hundar varje dag... Vi får se.

Teknikstrul

gör att dagens planerade inlägg inte kan läggas upp, och jag har inte hunnit komma på något annat...

Det var lättare att vara hårspänne innan Nemi flyttade in...

Tidigare tappade Zelda ibland sina små hårspännen. Det försvann kankse ett varannan vecka.
Nuförtiden kan det gå ett om dan. När jag inte ser (Nemi vet mycket väl att hon ska låta bli Zeldas spännen) sliter Nemi loss dem och tuggar sedan sönder dem...


Bild: Spänne före och efter.

Det fungerar inte alltid som tänkt...

PS: Texten: "Stop Chew" en produkt som ska hindra hundar från att tugga...